Bara två minuter till

0kommentarer

 
de dagar man bara vaknar
illamåendet sitter i halsen och man önskar
Allt kunde bara få försvinna
vänder huvudet och kudden för att få några minuter
lite till
snälla in i dimman så hjärnan får vila
 
blindheten från det kritvita rummet
innan ögonen vant sig är det nästan outhärdligt
Köksskramlet låter som blixtar, åska och stenras
gråten sitter i halsen redan från början
för man vet att man egentligen inte orkar
 
ändå lyckas man på något sätt ta sig upp
Mirakulöst stiger man ut sängen
tills hela världen snurrar 
och man måste sitta igen
 
kroppen värker men hoppet finns där
om att morgondagen kommer
Annorlunda
inte lika ond
förhoppningsvis lite mindre kraftlös då

Kommentera

Publiceras ej